Nödbroms

Jag hade inte mycket mer än skrivit förra inlägget förrän jag insåg hur dumt det lät. Nej, jag orkar såklart inte sjunga och koncentrera mig mellan 10 och 19.30 med bara kort lunch och kaffepaus. Jag smsade körledaren i kyrkokören att det inte blev någon Dvorak för mig idag och kände hur axlarna sjönk en decimeter.

Teaterkörsrepetitionen gick strålande. Vi betade av andra akten igår och första idag. Mest fokus på sången, men vi pratade oss även igenom manuset, övade repliker, hur vi ska gå och stå (eller dansa). Den viktigaste rekvisitan är tio skärmar med olikfärgade sidor som flyttas fram och tillbaka enligt ett, iallafall i mitt tycke, rätt komplicerat schema. Men det börjar ta form! Det som tidigare mest kändes som en konsert med lite halvkonstiga sketcher emellan tar nu form som en sammanhängande (jättebra) föreställning. Det är omtumlande, förvirrande, jättesvårt och superduperkul!!!

Balansgång

Den här helgen går helt i musikens tecken. Det är rephelg med teaterkören 10-16 både lördag och söndag med koreografi/ rekvisita som ska sättas, förutom själva sången. Intrikata små trevligheter som handlar om fingerdanser, flyttbara skärmväggar, blonda peruker och en lång toga med text på ena sidan. Samtidigt är det konsert med andra kören; Dvoraks Mässa i D op. 86, med orkester och solister, förutom oss i kören.

Om jag smiter lite tidigare från sång- och dansträningen och redan är ombytt, hinner jag, fast frågan är hur länge rösten håller, för att inte tala om huvudet. Det är en svår balans det där. Hur mycket roligheter orkar jag innan det blir för mycket? Båda sakerna är kul och ger energi, fast de kostar såklart också.

Som grädde på moset är det containerhelg i bostadsföreningen och dottern vill egentligen att vi ska tömma skräp för att kunna gå vidare med vårt ”flytta-runt-saker-och-byta-plats-på-rum-så-vi kan-göra-en-lägenhet-med-egen-ingång-till-henne-projekt”. Puh. Fast jag tänker att vi kan köra själva till tippen med grejer en annan dag och försöker att inte stressa upp mig, men jag oroar mig för att hon försöker passa på att slänga en massa saker som jag vill ha kvar medan jag inte är där och håller ett vakande öga.

Nå. Just nu ägnar jag mig åt bästa sortens prokrastinering och skriver till dig Kitty, istället för att leta fram lämplig lunchmat och damma av konsertstassen. För övrigt har jag krympt 7 kg, sedan terminsstart, eller när det nu var vi gick med i viktväktarna. Snart börjar det synas ordentligt. 😊

Vad hittar du på i helgen?