Nybörjartankar:

Det är mycket som bubblar upp i huvudet som nybliven bloggerska. Dels tänker jag på utseendet; hur vill jag att bloggen ska se ut? Hur mycket tid och energi har jag lust att lägga på bilder och typsnitt, bakgrunder och layout? Jag tror att jag vill ha någon form av bild/symbol, typ som profilbilden på Fb, fast jag vill ju kanske inte riktigt synas ”på riktigt” här. Eller vill jag kanske det ändå? Jag har redan berättat för maken att jag börjat skriva här, så honom är jag iaf inte hemlig för. Egentligen skulle jag kanske varit superhemlig, då blev det liksom min egen, riktiga, dagbok. På många sätt ett vettigt alternativ, fast redan för sent, eftersom jag redan ”skvallrat”. Återstår då total öppenhet, fast det känns inte som ett vettigt alternativ, eller (och jag inser att jag ju redan valt, så vad är det egentligen jag tjafsar om) någonslags ”mellanmjölksalternativ”. Inga namn. Inte direkt hänga ut någon annan, fast å andra sidan inte speciellt hemlig heller. Mina innersta tankar håller jag för mig själv, eller skriver i pappers-Kitty, medan det där andra, lite småpratiga kan få bo här.

Ganska enkelt och självklart egentligen. Inga regler. Jag bara skriver och så ser vi var det landar. Det är ju ganska mycket upp till dig också Kitty. Om du ska bli en levande, interaktiv dagbok, kan jag ju inte bara prata för mig själv. Du måste svara. (Jag hoppas att du inte redan har gjort det, men hindrats av någon slags inställning som jag har missat, i så fall ber jag om ursäkt.)

Så småningom, när jag fattar hur man gör, tänker jag lägga till någon form av persongalleri. Och kanske tagga inläggen på något snofsigt sätt så att de kan sortera in sig under rubriker så du kan läsa om det som intresserar dig mest; vardagsprat, åsikter, skolan, böcker eller vad det nu kan tänkas bli. Med största sannolikhet kommer jag att spotta ur mig en hel drös inlägg nu på kort tid, för att sedan lugna mig något…

Men det är ganska mycket jag borde lära mig. Jag vill till exempel kunna länka här på sidan till andra bloggar som jag gillar och läser/följer; det borde ju inte vara så orimligt svårt att få till. Och så var det det där med rubriker och taggningar; det känns svårt och får nog vänta lite. Fast jag måste komma på någonslags namn ganska omgående; just nu verkar det ju som om det är jag som är Cyber-Kitty, och det är det ju inte alls! Jag är ju jag. Det är du som läser (och kommenterar!) som är Kitty. Det där måste jag bestämma ganska bums känns det som. Har du något förslag på vad jag ska heta? Mitt ”vanliga” namn, eller något ”hittepå”? Och själva bloggen? Du är ju Cyber-Kitty oavsett vad, fast hela bloggen kanske inte ska heta det; den kanske borde heta något helt annat, typ: Världen enligt mig, eller Mammamummel (så mysigt det blev i skrift, som Fem myrors Mulliga mysiga bokstaven M). Har du några idéer så hojta till!

Nu ska jag lugna mig en liten stund iallafall och göra något annat. Jag tror för övrigt att jag borde skrämma liv i min ”riktiga”, stationära dator. Nu skriver jag på iPaden, pekfingervals, och det tar för lång tid för att bli riktigt bra. Jag vet inte hur det är med dig Kitty, men jag tycker det blir annorlunda när jag skriver för hand och/eller på maskin. Det som kommer ut ur mig blir påverkat av både kontexten och en hel drös andra saker. Det här är iPad-varianten. Enkel och tillgänglig, men förmodligen lite rörigare än datorvarianten och inte lika personlig som om jag hade skrivit med en behaglig penna på vackert papper.

Nå. Sluta var det ju som jag skulle. Det gör jag nu. Hepp!

 

4 reaktioner till “Nybörjartankar:

  1. Jag tycker det är hopplöst svårt att skriva på surfplatta, det blir inget flyt alls i min text då. Jag tänker bäst när jag sitter bra och skriver på tangentbord, då står det liksom inte nåt i vägen mellan tanke och text. (Spelar inte så stor roll om tangentbordet är kopplad till surfplattan eller datorn, bara inget tekniskt strular.) Får ont av att skriva för hand, så det har slutat vara smidigt på nåt sätt alls för mig. Så jag tycker du ska köpa ett tangentbord till din platta, så kan du stanna i soffan men slippa pekfingervals. Fast det är ju bara om du funkar som jag som det är ett bra alternativ.

    Mumlande är ett av mina favoritord, så tycker mammamummel låter bra, fast det beror ju på vad du vill ha för stämning med.

    Gilla

    1. Nu fick jag helt märkliga bilder i huvudet angående ”Mamma-mummel”, som en slags Hemul-liknande mammafigur som står lite i kanten av en lekplats eller skolgård och med hjälp av någonlags trollformelsaktigt mumlande försöker mana barnen till stillsamhet och lydnad. Känns inte så bra, fast jag håller med om att mumla är ett sympatiskt ord. Jag håller mig nog till att bloggen får heta Cyber-Kitty ändå, och så har jag ändrat så att jag heter Hondjuret. Jag hade mitt riktiga förnamn innan, men det är inte så bra tänker jag. Jag vill helst inte att folk som jag skriver om ska känna sig utpekade. De har ju inte bett att få hamna i mina inlägg.
      Just nu skriver jag från en laptop i knäet från sköna fåtöljen. Ungefär som att ha tangentbord till ipaden kan jag tänka. Inte riktigt lika bra som att skriva från stationära datorn, men absolut bättre. Det går enormt mycket snabbare att skriva i alla fall!
      Vi ses! ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s