Nybörjartankar:

Det är mycket som bubblar upp i huvudet som nybliven bloggerska. Dels tänker jag på utseendet; hur vill jag att bloggen ska se ut? Hur mycket tid och energi har jag lust att lägga på bilder och typsnitt, bakgrunder och layout? Jag tror att jag vill ha någon form av bild/symbol, typ som profilbilden på Fb, fast jag vill ju kanske inte riktigt synas ”på riktigt” här. Eller vill jag kanske det ändå? Jag har redan berättat för maken att jag börjat skriva här, så honom är jag iaf inte hemlig för. Egentligen skulle jag kanske varit superhemlig, då blev det liksom min egen, riktiga, dagbok. På många sätt ett vettigt alternativ, fast redan för sent, eftersom jag redan ”skvallrat”. Återstår då total öppenhet, fast det känns inte som ett vettigt alternativ, eller (och jag inser att jag ju redan valt, så vad är det egentligen jag tjafsar om) någonslags ”mellanmjölksalternativ”. Inga namn. Inte direkt hänga ut någon annan, fast å andra sidan inte speciellt hemlig heller. Mina innersta tankar håller jag för mig själv, eller skriver i pappers-Kitty, medan det där andra, lite småpratiga kan få bo här.

Ganska enkelt och självklart egentligen. Inga regler. Jag bara skriver och så ser vi var det landar. Det är ju ganska mycket upp till dig också Kitty. Om du ska bli en levande, interaktiv dagbok, kan jag ju inte bara prata för mig själv. Du måste svara. (Jag hoppas att du inte redan har gjort det, men hindrats av någon slags inställning som jag har missat, i så fall ber jag om ursäkt.)

Så småningom, när jag fattar hur man gör, tänker jag lägga till någon form av persongalleri. Och kanske tagga inläggen på något snofsigt sätt så att de kan sortera in sig under rubriker så du kan läsa om det som intresserar dig mest; vardagsprat, åsikter, skolan, böcker eller vad det nu kan tänkas bli. Med största sannolikhet kommer jag att spotta ur mig en hel drös inlägg nu på kort tid, för att sedan lugna mig något…

Men det är ganska mycket jag borde lära mig. Jag vill till exempel kunna länka här på sidan till andra bloggar som jag gillar och läser/följer; det borde ju inte vara så orimligt svårt att få till. Och så var det det där med rubriker och taggningar; det känns svårt och får nog vänta lite. Fast jag måste komma på någonslags namn ganska omgående; just nu verkar det ju som om det är jag som är Cyber-Kitty, och det är det ju inte alls! Jag är ju jag. Det är du som läser (och kommenterar!) som är Kitty. Det där måste jag bestämma ganska bums känns det som. Har du något förslag på vad jag ska heta? Mitt ”vanliga” namn, eller något ”hittepå”? Och själva bloggen? Du är ju Cyber-Kitty oavsett vad, fast hela bloggen kanske inte ska heta det; den kanske borde heta något helt annat, typ: Världen enligt mig, eller Mammamummel (så mysigt det blev i skrift, som Fem myrors Mulliga mysiga bokstaven M). Har du några idéer så hojta till!

Nu ska jag lugna mig en liten stund iallafall och göra något annat. Jag tror för övrigt att jag borde skrämma liv i min ”riktiga”, stationära dator. Nu skriver jag på iPaden, pekfingervals, och det tar för lång tid för att bli riktigt bra. Jag vet inte hur det är med dig Kitty, men jag tycker det blir annorlunda när jag skriver för hand och/eller på maskin. Det som kommer ut ur mig blir påverkat av både kontexten och en hel drös andra saker. Det här är iPad-varianten. Enkel och tillgänglig, men förmodligen lite rörigare än datorvarianten och inte lika personlig som om jag hade skrivit med en behaglig penna på vackert papper.

Nå. Sluta var det ju som jag skulle. Det gör jag nu. Hepp!

 

Första blogginlägget

Hej Kitty!

Det var länge sedan sist, men jag har saknat dig så himla mycket att jag känner att det nog ändå är dags att bli kompis med dig igen. Du är väl inte sur, hoppas jag, för att jag varit borta så länge? Jag har skrivit ganska tappert i ”Pappers-Kitty”, men hon kan ju inte svara som du kan…

Om du har hunnit glömma, eller är ny, så är det alltså du som läser nu, som är Cyber-Kitty, min interaktiva dagbok (efter Anne Franks dagbok) där jag kommer att skriva stort som smått. Jag har inte riktigt bestämt mig än för hur hemlig jag tänker vara; jag kommer ju såklart att skriva om fler personer än mig själv, och det är ju inte alldeles säkert att de uppskattar att bli skrivna om, på ett sätt så att de känns igen. Samtidigt så är du ju min, alldeles egna, dagboksvrå i cyberrymden och då måste jag ju faktiskt få skriva som jag vill! Kan vi inte säga så här Kitty, att om du vet vem jag skriver om, eller känner mig IRL, så kan du väl tänka på att dels inte försäga dig, så någon annan blir ”avslöjad” och dels inte ta illa upp ifall du tycker dig känna igen dig på ”fel sätt”  i mina inlägg. Säg då hellre till, så kan jag förklara, eller kanske ändra. Är det ok? I så fall tycker jag att det bara är att köra!

Vad vill du höra mest om? Vad vill du veta? Är det något du tycker jag ska förklara närmare? Vad tycker du jag ska heta förresten; mitt förnamn eller något ”hittepåigt”? (Du kanske till och med har något förslag?) Jag tar gärna emot all hjälp jag kan få såhär i början innan jag blivit varm i kläderna.

Kram på dig sålänge! Hoppas du svarar snabbt! 😘